1. Kvantdatorerna börjar bli tillgängliga för alla
Kvantdatorerna är till sin natur ofantligt mycket snabbare än vanliga datorer på att göra slagningar i datamängder eller faktorisering av stora tal. Generellt sett är detta en naturlig och positiv utveckling som öppnar upp för effektivare processer och nya möjligheter. Till exempel kan forskare göra fler simuleringar, meteorologer kan få exaktare modeller och AI kan köras snabbare.
Förr (läs: 5–6 år sedan) var kvantdatorerna förbehållna underrättelsetjänster, militären och riktigt stora organisationer, men nu är de kommersiella kvantdatorerna på väg. Första steget är molntjänster. Till exempel erbjuder kanadensiska D-Wave en minuts användning i månaden av ett kvantmoln. Gratis. Kvantmoln kommer högst sannolikt att bli lika vanliga som vanliga moln. Världen står därmed inför ett paradigmskifte för hur data hanteras, bearbetas – och skyddas.
2. Kvantteknikens parallella tillstånd gör datorn blixtsnabb
En vanlig dator bygger på bits som kan antingen vara 1 eller 0. En kvantdator bygger däremot på qubits som kan vara 1 och 0 samtidigt men också superpositioner av 1 och 0, vilket adderar två eller flera lösningar till ekvationerna. Den ingenjörsmässiga utmaningen har varit antalet qubits per processor. 2001 var rekordet sju, 2017 två tusen. Det säger sig självt att parallellismen och den ökande mängden qubits innebär att beräkningar kan göras supersnabbt.
3. Kvantdatorer knäcker konventionell kryptering
Redan 1994 kom MIT-professorn Peter Shor fram till en algoritm, som bevisar hur den matematiska utmaningen med stora primtal kan knäckas. I och med detta blev kvantdatorn även ett problem. De snabba beräkningarna har nämligen direktkoppling till kryptering. De kryptografiska teserna som bygger på att vissa matematiska antaganden tar extremt lång tid (praktiskt omöjligt) att beräkna, omkullkastas helt enkelt av kvantdatorer.
All kommunikation som idag skyddas av många vanliga kryptoalgoritmer måste därmed anses vara osäker.
4. Kvanthotet märks inte… än
För ett par år sedan lyfte amerikanska National Security Agency fram behovet av kvantsäkra algoritmer – ett tecken på att hotet är reellt. Det är tydligt att det också är ett växande problem, inte minst med tanke på dagens politiska klimat där statsfinansierade cyberattacker är en uttalad militär strategi. Knäcks kryptoalgoritmen kompromissas den skyddsvärda informationens konfidentialitet, integritet och autenticitet. Attacken behöver inte ens märkas. Kommunikationen kan spelas in för att knäckas och användas vid senare tillfälle.
5. Det finns säkra lösningar redan idag
Idag är det självklart att kryptera men ofta ifrågasätts inte teknikens verkliga effektivitet. Myndigheter kräver ibland att kryptoprodukter ska värna skyddsvärd information i mer än femtio år.
Med kvantdatorernas begynnande spridning betyder det också att tekniken behöver vara robust gentemot den typen av attacker.
En kvantsäker lösning har tagits fram av Advenica. Systemet SecuriVPN har erhållit flera certifieringar och godkännanden på högsta säkerhetsnivå.
Under många års tid har Advenica utvecklat kryptoprodukter för försvarsindustrin med teknik som har designats för att ta höjd för kvanthotet. Samma teknik används nu med fördel för att kvantsäkra OT-nät som behöver IT-stöd inom samhällskritisk infrastruktur, till exempel för att skicka logg- eller övervakningsinformation från geografiskt utspridda kraftstationer till en central server. Eftersom SecuriVPN fungerar med all befintlig utrustning är implementeringen enkel och snabb. Beaktar man sedan att instegsmodellen kostar ungefär motsvarande en modern kvalitetsdator är det ett mycket lågt pris för framtida lugn.
Vill du fördjupa dig i kvantsäkerhet? Ladda ner White paper #07 Cryptography in a Quantum Age.
