Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Vid händelse av krigsfara eller krig ska nationen så snabbt som möjligt kunna mobilisera sig för att försvara Sverige och för att kunna värna om vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. Totalförsvaret utgörs av två delar: militärt försvar och civilt försvar.
Militärt försvar
Militärt försvar består av Försvarsmakten och Hemvärnet samt ett antal andra myndigheter som har till huvuduppgift att stödja det militära försvaret. Försvarsmakten har till uppgift att försvara vårt territorium och våra gränser.
Civilt försvar
Civilt försvar handlar i stället om hela samhällets motståndskraft vid krissituationer, krigsfara och krig. Detta arbete görs av statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, men även av privata företag och frivilligorganisationer. Alla som bor i Sverige har ett ansvar i den civila beredskapen. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och säkerställa att funktioner som sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig.
Vilka berörs av civilförsvaret?
När någonting inträffar som kan anses vara en samhällsstörning, går olika delar av samhället upp i beredskap där man ansvarar för att förbereda just sin del. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ett ansvar kring att stötta regeringen och att se till att arbetet mellan olika sektorer fungerar. Det finns även olika nivåer av samordning: lokal nivå (kommuner), regional nivå (länsstyrelser), högre regional nivå och nationell nivå (regeringen).
Eftersom civilt försvar handlar om samhällets motståndskraft är det olika myndigheter, organisationer och företag i branscher som är samhällsviktiga som är prioriterade:
- Energiförsörjning
- Livsmedelsförsörjning och dricksvatten
- Information och kommunikation
- Finansiella tjänster
- Skydd och säkerhet
- Transporter
- Hälso- och sjukvård samt omsorg
Vad görs för att bygga upp totalförsvaret?
Viktiga åtgärder är arbetet med en nationell säkerhetsstrategi som lyfter fram totalförsvaret samt införandet av den nya säkerhetsskyddslag som började gälla 1 april 2019. Säkerhetsskyddslagen (2018:585) innehåller krav på åtgärder som syftar till att skydda uppgifter som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som ska skyddas enligt ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd. Även skyddet av annan säkerhetskänslig verksamhet, till exempel samhällsviktiga informationssystem, förstärks. Många myndigheter hanterar information som är av betydelse av Sveriges säkerhet och berörs därav av säkerhetsskyddslagen.
Läs mer om vad denna lag innebär!
I MSB:s förslag angående ett starkare civilförsvar mot 2030 beskrivs även att ett nytt direktiv antagligen kommer att antas under 2023 – Critical Entities Resilience Directive (CER-direktivet). Detta nya direktiv ska systematisera och öka motståndskraften i samhällsviktig verksamhet. Detta kan innebära krav för funktionaliteten i de samhällsviktiga verksamheterna och därmed se till att de håller en högre resiliens mot störningar.
Medlemsstater kommer att behöva införa nationella strategier för att stärka statens resiliens för samhällskritiska verksamheter, göra riskbedömningar och identifiera de verksamheter som berörs av direktivet. Direktivet ska bland annat gälla för sektorer så som energi, dricksvatten, avloppsvatten, sjukvården och till viss mån offentlig sektor.
Myndigheter inte redo
Trots ett större fokus på civilförsvaret i Sverige med tanke på säkerhetsläget i Europa är det tydligt att landets myndigheter inte är tillräckligt förberedda på cyberattacker. I oktober 2022 utsattes Naturvårdsverket, en av Sveriges beredskapsmyndigheter, för en cyberattack där deras IT-system attackerades. Naturvårdsverket konstaterade att information från systemen stulits, möjligtvis även sekretessbelagd information.
Incidenter som denna är exempel på vilka brister som finns hos myndigheter idag. Informationssäkerhet är en viktig del i Sveriges totalförsvar för att vi ska kunna ha tillgång till Internet och korrekt information. I ett samhälle som måste skydda känslig information måste informationssäkerheten stärkas så att främmande makt inte får möjlighet att göra intrång som ger dem insikt i känslig information.
Läs mer om vad bristande informationssäkerhet kan leda till!
Enligt MSB:s rapport ”Det systematiska informationssäkerhetsarbetet i den offentliga förvaltningen” menar de på att myndigheter måste åtgärda ett antal punkter innan de fyller kraven i MSB:s föreskrifter om informationssäkerhet för statliga myndigheter. Enligt rapporten ska typmyndigheten endast ha utvärderat om 50-75% av deras införda säkerhetsåtgärder är tillräckliga. Typmyndigheten ska inte heller ha undersökt medarbetarnas syn på de hinder och framgångsfaktorer som kan påverka deras möjlighet att kunna arbeta informationssäkert.
Läs mer om informationssäkerhet!
Advenica tillverkar svenska cybersäkerhetsprodukter med hög assurans som kan vara viktiga komponenter i ett stärkt svenskt civilförsvar. Tveka inte att ta kontakt med oss angående hur våra produkter kan hjälpa er att stärka civilförsvaret av Sverige!
