U

Start » Learning Center » Know-how » Totalförsvar – vad är det och varför behöver vi det?

Totalförsvar – vad är det och varför behöver vi det?

Begreppet Totalförsvar nämns idag allt oftare. Vad innebär det egentligen och varför behöver vi det?

Definition av begreppet totalförsvar

Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Vid händelse av krigsfara eller krig ska nationen så snabbt som möjligt kunna mobilisera sig för att försvara Sverige och för att kunna värna om vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. Totalförsvaret utgörs av två delar: militärt försvar och civilt försvar.

Militärt försvar

Militärt försvar består av Försvarsmakten och Hemvärnet samt ett antal andra myndigheter som har till huvuduppgift att stödja det militära försvaret. Försvarsmakten har till uppgift att försvara vårt territorium och våra gränser.

Civilt försvar

Civilt försvar handlar i stället om hela samhällets motståndskraft vid krissituationer, krigsfara och krig. Detta arbete görs av statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, men även av privata företag och frivilligorganisationer. Alla som bor i Sverige har ett ansvar i den civila beredskapen. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och säkerställa att funktioner som sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig.

 

Varför behöver vi ett totalförsvar?

Det fanns länge en särskild plan för hur det militära försvaret och samhället i övrigt skulle agera i händelse av krig eller kris. Men vad som under efterkrigstiden hade setts som nödvändigt, betraktades efter Kalla krigets slut som överflödigt. Detta innebar att Sveriges särskilda planering för totalförsvaret lades i byrålådan och samhällsfunktionerna inte längre behövde stå krigsberedda.

Vilka berörs av det nya civilförsvaret?

När någonting inträffar som kan anses vara en samhällsstörning, går olika delar av samhället upp i beredskap där man ansvarar för att förbereda just sin del. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ett ansvar kring att stötta regeringen och att se till att arbetet mellan olika sektorer fungerar. Det finns även olika nivåer av samordning: lokal nivå (kommuner), regional nivå (länsstyrelser), högre regional nivå och nationell nivå (regeringen).

Eftersom civilt försvar handlar om samhällets motståndskraft är det olika myndigheter, organisationer och företag i branscher som är samhällsviktiga som är prioriterade:

  • Energiförsörjning
  • Livsmedelsförsörjning och dricksvatten
  • Information och kommunikation
  • Finansiella tjänster
  • Skydd och säkerhet
  • Transporter
  • Hälso- och sjukvård samt omsorg

 

Vad görs för att bygga upp totalförsvaret?

Andra viktiga åtgärder är arbetet med en nationell säkerhetsstrategi som lyfter fram totalförsvaret samt införandet av den nya säkerhetsskyddslag som började gälla 1 april 2019. Säkerhetsskyddslagen (2018:585) innehåller krav på åtgärder som syftar till att skydda uppgifter som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som ska skyddas enligt ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd. Även skyddet av annan säkerhetskänslig verksamhet, till exempel samhällsviktiga informationssystem, förstärks.

Läs mer om vad denna lag innebär!

2020 röstades propositionen Totalförsvaret 2021-2025 igenom i riksdagen som bland annat innehöll mål för totalförsvaret och nya mål för det civila och militära försvaret. Denna nya lag trädde i kraft 1 februari 2021.

Samma månad som lagen trädde i kraft utbröt krig i Europa när Ryssland invaderade Ukraina. I detta svåra säkerhetsläge i Europa ansökte Sverige om ett medlemskap i NATO. I juli 2022 undertecknades anslutningsprotokollet av samtliga NATO-länder, men ännu är inte Sverige fullskalig medlem i NATO. Ett svenskt medlemskap i NATO kommer att sätta nya krav på Sveriges civilförsvar. Bland annat kan det röra sig om arbetet med säkerhetsskydd, planeringsprocesser för civilförsvaret och värdlandsstöd. NATO ställer exempelvis sju krav på förmåga att stärka civil motståndskraft (NATO Baseline Requirements for National Resilience) som Sverige måste efterleva.

I MSB:s förslag angående ett starkare civilförsvar mot 2030 beskrivs även att ett nytt direktiv antagligen kommer att antas under 2023 – Critical Entities Resilience Directive (CER-direktivet). Detta nya direktiv ska systematisera och öka motståndskraften i samhällsviktig verksamhet. Detta kan innebära krav för funktionaliteten i de samhällsviktiga verksamheterna och därmed se till att de håller en högre resiliens mot störningar.

Medlemsstater kommer att behöva införa nationella strategier för att stärka statens resiliens för samhällskritiska verksamheter, göra riskbedömningar och identifiera de verksamheter som berörs av direktivet. Direktivet ska bland annat gälla för sektorer så som energi, dricksvatten, avloppsvatten, sjukvården och till viss mån offentlig sektor.

 

 


New call-to-action

Relaterade artiklar